Yahoo Suche Web Suche

Suchergebnisse

  1. Suchergebnisse:
  1. Opvækst. Galla Placidia blev født omkring 392 i Thessaloniki som datter af den romerske kejser Theodosius I og hans hustru Galla, der selv var datter af kejser Valentinian I. Fødselsåret fremgår ikke af kilderne, men ægteskabet blev indgået i efteråret 387 i Thessalonika, og Theodosius tog året efter på felttogt i Italien og var væk ...

  2. 28. Nov. 2023 · Kopf des Tages Galla Placidia. Mit ihren Intimitäten schockierten der Kaiser und seine Schwester den Hof. Als Frau eines Goten-Königs und eines römischen Kaisers hatte Galla Placidia bereits ...

  3. Galla Placidia Aelia (n. 388 - d. 27 noiembrie 450) a fost o împărăteasă romană, fiica lui Theodosius I și a Gallei, fiind sora împăraților Arcadius și Honorius. Placidia este capturată de vizigoți la Roma ( 410) și căsătorită cu regele vizigot Ataulf ( 414 ). După moartea acestuia se reîntoarce în Italia ( 416 ), devenind ...

  4. Galla Placidia (Aelia Galla Placidia, noin 390 – 27. marraskuuta 450) oli Theodosius I :n tytär ja keisarien Honoriuksen ja Arcadiuksen siskopuoli. [1] Vallatessaan Rooman vuonna 410 viigoottien kuningas Alarik otti Gallan panttivangiksi, ja gootit veivät hänet mukanaan Galliaan. Vuonna 414 Galla joutui menemään naimisiin Ataulfin kanssa.

  5. Interior view, showing the southern lunette. The "mausoleum" of Galla Placidia, built 425–450, is a cruciform chapel or oratory that originally adjoined the narthex of the Church of the Holy Cross ( Santa Croce) in Ravenna, which was built in 417 as the church for the imperial palace. [1] [6] It was probably dedicated to Saint Lawrence.

  6. Galla Placidia mauzóleuma (olaszul Mausoleo di Galla Placidia) az olaszországi Ravenna kora keresztény műemlékeinek sorát gazdagítja. A ravennai épületek legtöbbje az 5. század elején a római – milánói ókeresztény hagyományokat folytatta. E vegyes stílust követte a San Vitale-templom ( 402 - 425 ). Ehhez az épülethez ...

  7. Der gute Hirte, Mosaik im Mausoleum der Kaiserin Galla Placidia, Ravenna, erste Hälfte des 5. Jahrhunderts. In einer der großen Gleichnisreden des Johannesevangeliums (Kap. 10,1–18 EU) sagt Jesus von sich selbst: „Ich bin der gute Hirte“ (Joh 10,11.14 EU, siehe auch die anderen Ich-bin-Worte) und führt das Bildwort unter verschiedenen Aspekten aus: Der gute Hirte kennt die Schafe und ...